Sofius

Det är mycket jag lovar mig själv. Speciellt saker jag ska göra. Som jag inte gör. Höhö. Inte bra, skulle jag vilja säga för visst är det det, men sen får jag skylla mig själv.
Hade bestämt mig att jag skulle lägga in nya låtar på iPoden idag och blev det av? Nej.
Hade lovat mig själv att plugga SO (eller något annat). Blev det av? Nej igen.
Hade halvlovat (eget ord, hello) mig själv och Gisella att kolla boxning-klubbar. Gjorde jag det? Nej.

Nu känner jag mig besviken. På mig själv, vill säga. Jag lovar mig själv för mycket. Förändring ska ske. Förresten är det lite sorgligt och konstigt att jag skriver det i bloggen. Väldigt förresten. Jag menar, på en skala mellan 0-10, hur mycket drabbas ni av det här? Noll, va? Eller ni kanske också är besvikna på mig som sitter här med världens afro (som plattas, heh) och är besviken.

Ååh, jag vill sova. Ut. Alltså sova ut. Meaning: stanna hemma imorgon. Men fuck no, det ska jag inte göra. Jag är en elev som satsar på allt jag får. Tror jag. Vet jag.
Nej men den här termin ska jag få fler MVG:n.
Någon mer än mig själv som märkt att jag ställer en massa krav på mig redan fast jag nämnt att jag gör det för ofta (och misslyckas) för bara några rader sen? Ja, jag är skum.